Bubblor?

Att leva i bubblor är skönt för stunden. Men vad gör man när bubblan spricker? Gör en ny bubbla? Det gör ont när bubblor spricker...ändå strävar man efter nya.

Ja visst gör det ont när knoppar brister
Varför skulle annars våren vänta?

Jag är så otroligt glad över mina vänner, livet, familjen, kärleken, tankarna och känslorna men ibland är de svåra att hantera. Satt hos min kurator idag och när jag söker efter svar så får jag svaret som jag alltid får, "Du hittar det inom dig själv, bara du kan ta beslut och hitta svar". Önskar att det fanns en maskin som tog besluten åt en, de beslut som är det bästa för mig. Här och nu.

Att sluta tänka och reflektera och bryta tankemönster är riktigt svårt. Men nödvändigt. Måste börja nu.

Tankeverksamhet?

Är det så att hjärnan arbetat på högvarv även när man sover? Är det så att man har svårt att verkligen släppa alla tankar? Är det så att man aldrig kan få vila/sova?

Det känns så nu iaf. Jag är jätteglad och nöjd över att vara en reflekterande, lyssnande och analyserande människa, men ibland så blir det för mycket. Nya människor kommer in i ens liv och lämnar avtryck, känslor och tankar. Jobbet kräver förändringar, framtiden kräver förändringar och livet kräver förändringar. Spännande men utmattande.

Hur gjorde Einstein och Da Vinci för att inte bränna hjärnan av tankar? Jämför mig inte med dessa två genier men de måste väl ha tänkt mycket (dock inte samma saker som jag tänker på)?

Eller grejen är väl kanske så enkel att om jag lägger mig i tid o verkligen sover så blir allt bara fint :)