Tankar

Igår kom tårarna för första gången på jättelänge. Det var skönt. Tänk vad några enstaka ord kan röra upp känslorna på så många olika sätt. Det är fascinerande.

What are words if you really dont mean them when you say them?

Grejen är väl den att man menar dem när man säger dem, just i den stunden. Problemet blir om man inte kan stå för dem längre fram. Ska man då låta bli att säga dem? Hålla tillbaka? Vad är bäst?

Stundtals känns det jättelätt och stundtals jättesvårt. Jag som söker balans hittar den liksom inte, det verkar vara väldigt mycket svart eller vitt. Eller den där jävla gråskalan :)

Apropå words...
Det har blivit väldigt mycket engelska nu på slutet. Nya vänner från Usa, prata engelska med vänner här i Sthlm, åka till London och prata i telefon med min amerikanska värdfamilj som jag ska träffa i veckan. Så kul, det är härligt att känna att det släpper och att engelskan ändå flyter på ganska bra. Det finns där någonstans men har inte använts så mycket på slutet. Andra bullar blir det nästa termin då man börjar jobba på folkhögskolan. :)